onsdag 6 maj 2009

Sarkoidos

Som den äkta kärring jag är så har jag ju förstås börjat få krämpor. Blev diagnostiserad med sarkoidos i lungorna i februari. Det har varit några tunga månader med mycket funderingar av och till och många stora frågor som ställs på sin spets. "Kommer jag överleva?" "Kommer jag få se mina barn växa upp?" "Kommer jag få uppleva mina barnbarn?" "Kommer jag plågas på slutet om det inte läker ut?" "Varför just jag?"

Ska på återbesök i augusti/september någon gång och får då veta hur det ligger till, åt vilket håll det går med sjukdomen. Blir jag frisk, eller inte. Gode Gud, måtte jag bli frisk! För mina barns skull! PLEASE...!

Varför just jag?? Why...?
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Maja14 augusti 2009 kl. 19:50

    Hej kärringen!
    Sitter och googlar på sarcoidos och hittade då din blogg. Den sjukdomen har varit min kära följeslagare i drygt 10 år (förmodligen längre tror min doktor) så jag är väl insatt. De flesta som drabbas blir ju friska men för en del blir det kroniskt. Som för mej då. Jag har idag ca 40 % lungvolym och det märks. Andfådd så fort jag gör något lite ansträngande och fort trött. Men jag jobbar 75% och försöker leva så normalt som möjligt efter förutsättningarna.
    Hälsningar från en annan kärring :)

    SvaraRadera
  2. Anonym28 november 2009 kl. 11:43

    Hur går det för dig? jag har också sakoidos. Har väl haft det i ca fyra år tror jag. jag håller på att bli bättre lymfknölarana har krymt och vävnaden i lungorna ser bättre ut. Jag tror att jag har fått det utav att vi började elda med pellets. det är ju ingen läkare som tror på det men jag undrar. Jag har en kollega som fick det för tio år sedan (han är nu frisk) den läkare som han hade sa att det beror på cellulosa. Det är vanligt att skogsarbetare och militärer har det. Jag skriver till dig så du kan fundera på om du har blivit utsatt för något dyligt!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)